Idott och hälsa läroplan england sverige jämförelse

I detta examensarbete presenteras en jämförelse av läroplaner i England och Sverige för barn upp till fem års ålder. Denna jämförelse görs för att kunna se skillnader mellan de olika läroplanernas. Antalet timmar ett ämne undervisas varierar. Att skapa möjligheter för alla elevers utveckling kan till exempel innebära att lärare uppmärksammar alla elever, ger stöd och erbjuder olika alternativ för övningar och tillräckligt med tid för att förbereda eleverna så att de känner till platsen där lektionen ska äga rum.

Resultaten belyser å andra sidan de olika sätten att arbeta med förtroende, struktur och stöd och skapa ett föränderligt klimat. En lärare bör förstå de konsekvenser som en inlärningssvårighet kan ha. Förtroendefulla relationer det första ämnet i granskningen beskriver vikten av förtroendefulla relationer, både mellan studenter och mellan studenter och lärare, som bidrar till upplevelsen av att delta i samhället.

Studien analyserade också autonomt bekräftande lärande, som definieras som lärare med engagemang och respekt, accepterar sina elevers perspektiv, ger feedback om vad en elev kan och erbjuder val och studentinitiativ i en strukturerad inlärningsmiljö. Studier som inte ingick i granskningen utesluts eftersom de inte analyserade svårigheter i social interaktion; att de undersökte idrottsaktiviteter utanför skolan som inte liknar skolsituationen i ämnet idrott och hälsa; att de undersökte lärarnas elever; att de inte var empiriska eller hade brister i kvalitet eller att de gjordes i förskola eller universitet.

En pilotstudie diskuterar möjligheten för lärare att använda bildstöd i simlektioner. Problemen var bland annat relaterade till studentens beskrivna svårigheter i social interaktion, liksom svårigheter att förstå och utföra elementen. Bedömningarna gjordes av utbildare och forskare. Det handlar om planering och aktivt arbete både före och efter lektionen.

Och detta trots att sökningen inte bara var begränsad till studier av studenter med elever med autism. Lärare provar nya undervisningsmetoder och delar med sig av sina högskoleupplevelser för att utvecklas i sitt yrke.

Syftet med studien var att analysera simlektioner med bildstöd i form av en aktivitetsgraf. Obrusnokova och Dillon [62] i denna undersökningsstudie användes 29 kvinnor och 14 män som 43 lärare i ämnet sport och hälsa i 19 stater i 4 regioner i USA. Ämnet idrott och hälsa, och vissa hade också särskild kompetens inom individuell fysisk aktivitet.

Betydelsen av studentinflytande för planering för att förbättra omklädningsrumssäkerheten beskrivs också i en svensk avhandling [70]. Det är svårt att generalisera resultat från olika länder när sammanhanget ser helt annorlunda ut. Åtta av de elva studierna undersökte aktiviteter som alla i studentgruppen deltog i. Baserat på den forskning som ingår i granskningen finns det vissa begränsningar och kunskapsluckor där ytterligare forskning behövs.

Studien genomfördes med hjälp av speciallärare av eleverna. Granskningen ger en inblick i hur utbildning i ämnet idrott och hälsa kan utformas för studenter, med eller utan funktionshinder, som möter svårigheter i social interaktion. Några av de inkluderade studierna tar hänsyn till vikten av tydlighet och olika sätt att beskriva. Svenska studier beskriver vikten av att lärare kommunicerar lärandemål, lärandemål och undervisningsmoment i ämnet idrott och hälsa, vilket kan hjälpa eleverna att förstå vad lärande handlar om [68], [69].

För vissa elever kan inlärningsmiljön uppfattas som för krävande, vilket kan leda till att de inte vill delta. Läraren är inte ensam, ansvarig för att utveckla och tillhandahålla en tillgänglig inlärningsmiljö. Att stödja studenter för utbildningsändamål är ett gemensamt ansvar, och det är viktigt att hela ledningskedjan, det vill säga administrationen, kärnan och studenternas medicinska resurser, och ger det stöd som en lärare behöver [67].

Eftersom det inte alltid är möjligt att ta reda på hur etikprövningen gick är det också viktigt att forskarna i studien tydligt beskriver samtycke, intervju eller observationsförfarande. Fortsätt läsa 4. Är elevens önskan att uteslutas från aktiviteter i vårdnadshavares, lärares eller andra elevers åsikter eller önskemål? Resultaten rapporterar att social integration bidrar till att inlärningsmiljön är inriktad på behärskning eller autonomt stöd kombinerat med en inlärningsmiljö som inte är för akademisk prestation för både studenter och personer utan funktionshinder.Den svenska översättningen heter Mini-D5, där autism används som samlingsnamn för autism, Aspergers syndrom och annan liknande autism.

Det finns ett antal studier som inte ingår i denna översyn som inkluderade specifika råd, men vi har uteslutit många tidskriftsartiklar som ger konkreta råd till praktiserande lärare i ämnet sport och hälsa eftersom de inte utfördes i enlighet med det vetenskapliga förfarandet och granskningen. När det gäller Norra studier förutsätter vi att artikelförfattarna följer de etiska riktlinjer som gäller för vetenskaplig forskning inom ramen för Norra skolan.

Lärarnas problem varierade beroende på vilken typ och typ av stöd eleven fick. I empirisk forskning bedrivs vetenskaplig forskning i form av till exempel experiment, observationer, intervjuer eller undersökningar för att svara på en specifik fråga. Detta bör tydligt beskrivas i forskningsmetoden så att läsaren kan identifiera de etiska aspekter som studien tog hänsyn till och hur.

Redan i behovsinventeringen uppträdde vikten av att studera arbetsmetoder, men i sökandet efter litteratur blev det klart att relativt få studier studerade lärarnas arbetsmetoder. Om läraren ger tydlig information kan eleverna känna sig säkrare med lektionens arrangemang och innehåll, vilket är en del av att skapa en mer tillgänglig inlärningsmiljö.

Det är lätt att misstolka en student som inte vill delta eller att elevernas handlingar är otillräckliga [66]. Forskningen i granskningen besvarar frågan om hur en tillgänglig lärmiljö inom ämnet idrott och hälsa kan utformas på ett sådant sätt att elever som möter svårigheter i social interaktion ger goda förutsättningar för delaktighet, utveckling och lärande. Söksträngarna var utformade för att inkludera studenter som möter svårigheter i social interaktion inom ämnet sport och hälsa, oavsett om studenten har ett funktionshinder eller inte.

Om studien hade genomförts i en helt ny miljö för studenter kunde det ha haft en negativ inverkan på resultatet. Ökad kunskap om flickors frågor i social interaktion kommer att ligga till grund för större utbildningsinsatser som främjar en inlärningsmiljö för alla elever. Den forskning som ingår i granskningen förvärvar vikten av att skapa en lärmiljö där elevernas relationer är starka, och där elever som möter svårigheter i social interaktion också tror att syftet med lärande är att främja utveckling.

De flesta undersökningsstudierna inkluderar också de flesta pojkar, och två studier analyserar bara pojkar. Detta har gjorts i endast ett fåtal studier som ingår i granskningen. Läraren måste sedan arbeta ansvarsfullt för att ta reda på vad eleverna har för olika erfarenheter i samband med undervisning i ämnet idrott och hälsa, samt hur och vad som kan förändras och förbättras i genomförandet och planeringen av undervisningen.

Det är viktigt att du inte generaliserar funktionshinder så att problem och svårigheter ställs för eleven, men lösningen ligger i att tillhandahålla en inlärningsmiljö. För elever med funktionsnedsättning är det viktigt att läraren förstår vad och hur man anpassar sig för att göra undervisningen och lärmiljön tillgänglig. Har elevens önskan att titta på under lektionen verkligen att göra med att aktiviteter som uppfattas som för komplexa, att det finns för många sensoriska intryck eller att de element som behöver göras är för riskabla?

Både kvalitativa och kvantitativa element inkluderades så att kombinationer kunde studeras, och om dessa villkor tittade på samma resultat, och för att ta reda på om de verkade beroende eller oberoende av varandra. Forskningen i granskningen visar hur viktigt det är att arbeta med struktur och stöd för att öka tillgängligheten i lärmiljön för elevers delaktighet, utveckling och lärande.

Det faktum att granskningsämnena är relaterade illustreras i studier som beskriver autonomi som stöder lärande [50], [61].

Två länders läroplaner: En jämförelse av Englands och Sveriges läroplaner för barn i förskoleålder med inriktning på värdegrund, mål och utvärdering

Granskningen visade att det vanligtvis inte är nödvändigt att reflektera och förklara om valet är förvrängt, det vill säga om det är majoriteten av pojkar eller tjejer. Men människor har olika förutsättningar att dra nytta av lärande på grund av flera gemensamma faktorer, till exempel inverkan av funktionshinder på individens förutsättningar för social interaktion och deltagande.

I alla studier gav antingen eleverna eller vårdnadshavarna sitt samtycke till den deltagande studenten. Några strategier som lärarna ansåg kunde lindra problemen var att ha en klassrumsmiljö med struktur, rutin och ett tydligt schema, inlärningsstrategier, inkluderande elever där eleverna undervisar varandra. Flickorna i studien visade en större kompensationsförmåga i sina sociala aktiviteter än pojkar, till exempel att hålla sig nära en annan person, medan pojkar med autism Istället spelade mer än de deltog i gruppaktiviteter.

Sju av de elva studierna i granskningen analyserade elever med autism, en av de funktionsnedsättningar där social interaktion är ett framträdande problem som ger en viss sned fördelning. Lärarna ska arbeta för att alla elever ska nå målen och samtidigt se till att de föreslagna problemen relaterar till de olika elevernas förutsättningar. Det finns inte heller någon enighet mellan rörelsens länder, eftersom det betonas på olika typer av aktiviteter.

Forskarna analyserade inlärningsmiljön, som på engelska kallas färdighetsorienterad, vilket indikerar att det är tillåtet att göra misstag eftersom framgång definieras som behärskning av en uppgift och ansträngning att försöka bli bättre. I tabell 2 beskriver vi antalet elever och fördelningen mellan flickor och pojkar. Granskningen omfattar endast denna typ av forskning. Att rekrytera studenter med inlärningssvårigheter kan vara svårt ur etisk synvinkel, eftersom det inte alltid är möjligt att helt anonymisera studenter.

Lärare kan behöva hitta sätt att öka elevernas självförtroende så att de både kan delta i undervisningen, känna sig motiverade och möta stora utmaningar. Pushkarenko och kollegor [63] i denna pilotstudie från Nordamerika deltog tre pojkar med funktionshinder i autism. Det faktum att studenter väljer att sluta delta i studien kan bidra till en viss snedvridning av resultaten.

Det lilla urvalet av granskningsstudier belyser också behovet av fler praktiska skolor. Eleverna gick i en vanlig grundskola i Norge, och de flesta av eleverna deltog i lektioner i ämnet idrott och hälsa med sina klasskamrater. Läraren ska också ansvara för att eleverna får en verklig inverkan på arbetssätt, arbetssätt och undervisningsinnehåll [13].

Syftet med studien var att koppla sina egna bedömningar av deras självförtroende, autonomi och gemenskap med lärarens arbetslivserfarenhet. Strukturen och stödet för forskningen i översynen belyser vikten av förutsägbarhet. En undersökning innehöll ett fall som resulterade i ett år långt, beskrivet med olika svårigheter, inklusive uppmärksamhet och hyperaktivt beteende, social isolering och behovet av fasta förfaranden.

Om en elev bestämmer sig för att avstå från olika element eller hela lektionen i ämnet sport och hälsa är det viktigt att fråga varför. Social integration innebär att eleverna känner att de interagerar med varandra och med läraren, och att de känner att de tillhör gruppen. Studien säger 11-16 år gammal. Därför gör det svårt att generalisera resultaten. De studenter som ingick i studien var bekanta med poolmiljön, vilket kan ha påverkat resultaten av studien, eftersom det kan vara fördelaktigt för barn med autism.

När eleverna avstår från att delta kan detta bero på nackdelar i en miljö där eleven kan känna sig säker på att delta. Skolan kan ha specialklasser, små grupper, extra personal och lärare med speciella färdigheter som inte finns i andra skolor, och miljön och förhållandena varierar mellan länder, vilket påverkar elevernas villkor och möjligheter att delta i undervisning om ämnet sport och hälsa.

Lärare och annan personal på skolan bör ta ansvar för att genomföra nödvändiga förändringar som krävs för att en elev som står inför svårigheter i social interaktion ska kunna delta och utvecklas för lärande, det vill säga inte bara studenter som utvecklas. Syftet med studien var att analysera elevernas motivation och vilja att delta i ämnet idrott och hälsa relaterat till en social, pedagogisk och fysiskt inkluderande inlärningsmiljö.

Således inkluderades funktionshinder definierad av svårigheter i social interaktion i enlighet med DSM-5. Rapporten från Center for Sports Research [71] undersöker de negativa konsekvenserna för självkänsla som uppstår genom att jämföra med andra och känna sig värst. Diskussion i detta kapitel diskuterar vi resultatet av granskningen, begränsningarna och kraven för generalisering.

Både kvalitativa och kvantitativa analyser utfördes i de inkluderade studierna, vilket ledde till individuella forskningsresultat, vilket i sin tur ledde till de ämnen som presenterades av granskningen. Den här översynen ger Inga svar på hur lärare och annan personal på skolan ska göra för att anpassa sig och skapa en lärmiljö, eftersom förutsättningarna varierar. Studier baseras i de flesta fall på flera deltagare, och ofta görs gruppering i en studie baserad på frågor som definieras av funktionshinder.

Detta beskrevs av Chon och kollegor [50]. Utvecklingen av klimatresultat pekar på vikten av att skapa ett utvecklande klimat, ett tredje ämne där eleverna tror att de lyckas i sina studier, och därför utlöser kraften deras förmåga att utveckla och hantera aktiviteter, oavsett tidigare erfarenheter och förmågor. Wilhelmsen och kollegor [61] studien omfattade 64 studenter i åldern 7-16 år, 34 pojkar, 28 flickor och 2 studenter som inte rapporterade kön.

Idag är pojkar mer benägna att diagnostiseras med autism [72], vilket i sin tur skapade ett intryck i de studier som projektgruppen studerade. Ett gemensamt inslag i forskningen är vikten av att svara på elevernas synpunkter som lärare för att möta elevernas olika behov. Resultaten gällde lärarnas reflektioner utifrån detta fall. Pedagogisk inkludering handlar om att skapa en möjliggörande miljö för studenter att använda sina förmågor för att delta och lära, medan fysisk inkludering i denna studie beskriver hur väl, hur väl elever med funktionsnedsättning kan delta i samma utsträckning som deras klasskamrater utan funktionshinder.

När forskare utvecklar studier är det viktigt att kommunicera information om deltagarna, men också att reflektera över valet och diskutera för att föreställa sig vilka generaliseringar som kan göras från materialet. I forskning beskriver studenter som möter svårigheter i social interaktion hur glädjen att hantera ett element kan påverka upplevelsen av sport och hälsa som ett meningsfullt ämne.

I undersökningen i granskningen fann vi tre gemensamma teman som är viktiga för utvecklingen av en lärmiljö inom ämnet idrott och hälsa: förtroende för relationernas struktur och stöd för klimatutveckling. För att uppmärksamma alla elever och öka självförtroendet bör inlärningsmiljön präglas av ett annat fokus än prestanda. Det är alltid lämpligt att etiskt testa sin forskningsdesign.

Syftet med studien var att ta reda på lärarnas prestationer och vilka problem de mötte med undervisningen. Studier visar skillnader i sociala interaktioner mellan pojkar och flickor, till exempel för autismhinder, vilket kan förklara att sociala problem kan manifestera sig på olika sätt, eftersom deras interaktionsmönster skiljer sig åt [74]. Det bör tilläggas att kombinationen av att studera studenter som står inför svårigheter i social interaktion, i ämnet idrott och hälsa och relaterade undervisnings-och inlärningsmetoder för lärare kan begränsa valet.

Eleverna hade cerebral förlamning, intellektuella funktionsnedsättningar, synskador, autism eller brist på funktionshinder. Behöver eleven se uppgiften som måste slutföras först eller förklara den på ett annat sätt för att bilda sig en uppfattning om hur det ska gå?

Vi arbetar för att alla barn och elever ska få en utbildning som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö

Det är viktigt att lärare får kompetensutveckling i förhållande till de svårigheter som eleverna kan möta i social interaktion och lär sig om elevernas olika behov [7]. Att engagera sig i ämnet idrott och hälsa i en viss fysisk miljö och i ett visst socialt sammanhang kan fungera bra för vissa studenter, men inte för andra. Detta avsnitt Länkar till frågor och hur lärare i svenska skolor kan tillämpa resultaten av granskningen för att utveckla en lärmiljö.

Det skulle vara önskvärt att bedriva mer forskning om både pojkar och flickor som står inför problem i social interaktion inom ämnet sport och hälsa. Om studenten förstår vad som kommer att hända under lektionen kan det ha en positiv inverkan på studentens erfarenhet av ämnet sport och hälsa. Vissa studier involverade lärarassistenter för att underlätta intervjuer, medan forskare i andra studier gjorde det möjligt för eleverna att förmedla sina erfarenheter i form av målningar eller teckningar.Elevernas erfarenheter kan påverkas av om de deltar i särskilda studiegrupper eller om de har lektioner med andra studenter.

Studenter ska inte ge en anledning till varför de väljer att inte delta i studien eller inte slutföra den. Främst för att få kunskap och öka förståelsen för de inlärningskonsekvenser som kan leda till funktionshinder. Det faktum att studenter som möter svårigheter i social interaktion kan avstå från aktiviteter kan relateras till brister i struktur och stöd, det andra ämnet i granskningen.

Forskarna genomförde observationer i form av videoinspelningar under en veckoperiod. Studenter deltar i forskning både med och utan funktionshinder. Resultaten av granskningen belyser vikten av att betrakta studentskillnader som en tillgång i lärandet för att säkerställa en god miljö för studenter att delta i social interaktion. Denna lutande fördelning kan ha påverkat resultatet för granskningen, där de flesta studier studerade elever med autism.

Det finns flera pedagogiska problem i resultaten av studien. Andra studier inkluderade studenter som deltog i specialgrupper eller i undervisning där speciallärare deltog [56], [57], [63]. Men anledningen kan verkligen baseras på att villkoren för deltagande inte är uppfyllda. Varje vecka bestod av en simlektion som varade från 30 till 40 minuter. Här analyseras vikten av att lärare ger förutsättningar för eleverna för kommentarer och att de försöker förstå elevens synvinkel, visa uppskattning och ge stöd och instruktioner.

Eleverna som deltog svarade på enkäter om lärarnas undervisningsstilar och hur de upplevde att påverka eleverna. Resultaten sammanställdes på grundval av en tematisk analys, vilket ledde till att följande ämnen började med utvecklingen av en tillgänglig inlärningsmiljö inom ämnet sport och hälsa. Vid ojämn fördelning av pojkar och flickor, när man väljer studiedeltagare, bör författarna förklara vad som kan associeras med denna lutande fördelning.

Programmet och dess innehåll för ämnet sport och hälsa skiljer sig åt i olika länder [76]. Studier som använder jämförelsegrupper bör ta hänsyn till faktorer hos deltagarna, såsom ålder och kön, där det är önskvärt att ett ganska enhetligt antal pojkar och flickor. Enligt författarna till artikeln är de flesta av de inkluderade studierna etiska i det land där studien genomfördes.

Detta kan skapa trygghet och kan påverka elevens utveckling och lärande. Forskarna analyserade data med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Forskningen i granskningen belyser vikten av att lärare tydligt förklarar begrepp och element, och med tanke på att eleverna kan ha svårt att förstå metaforer eller liknande, och hjälpa till med andra hjälpmedel som bildstöd. Dessutom användes alla elever för att använda en graf över piktografisk aktivitet i Specialpedagogiska sammanhang relaterade till klassrumsinlärning, vilket också kan påverka studiens resultat.

Uppgifterna analyserades genom att uppmuntra elevernas beteende och uppskatta den tid då eleverna gjorde något annat än att följa instruktionerna. Vissa länder innehåller inte inslag om hälsa och livsstil, att leva utomhus och vistas utomhus, som i Sverige. Resultaten av granskningen och slutsatserna baseras på resultaten från enskilda studier som bygger på deltagare som möter svårigheter i social interaktion.

I detta examensarbete presenteras en jämförelse av läroplaner i England och Sverige för barn upp till fem års ålder

Data analyserades med hjälp av en kvalitativ jämförande analys. Resultaten visar tecken på att bildstöd kan vara till nytta även inom ämnet idrott och hälsa för elever med autism under simlektioner. Skillnader i form av stöd till pojkar och flickor med neuropsykiatriska störningar anges också i SPSM-antologin [73]. Detta kan ge insikt i nya sätt att planera undervisningen och lärarens förmåga att undervisa och utveckla sig själv.

Det kan vara svårt att generalisera forskningsresultat till en större population eller känna igen mönster om resultaten är specifika för deltagarna som ingår i studien. Baserat på resultaten i forskningen blir det tydligt att inlärningsmiljön ibland misslyckas.