Dialekter hälsingland

Hälsingland. Dialekterna i Hälsingland brukar delas upp i en sydlig variant, som ansluter till sveamålen och en nordlig variant, som tillhör de norrländska målen.

Kunskapsbank om svenska dialekter: Hälsingland

Därutöver påträffas i hälsingska dialekter språkdrag som via täta kontakter med Härjedalen ytterst kommer från norskt håll, till exempel ordet bu för ’bod’. Under utjämningen av dialekten ledde den överväldigande sociala utvecklingen av förra seklet till betydande språkliga förändringar. Avsikten är i grunden att skriva ner hur man talar nu. Dialekterna är ofta så Lokala att de kan vara begränsade till enskilda församlingar.

Gränserna mellan dessa områden är inte skarpa, och separationen har främst en pedagogisk funktion. De separerande och likriktande krafterna, som vanligtvis talas om som delande krafter i motsats till de likriktande krafterna, som individuellt bidrar till utvecklingen och utvecklingen av både språk och dialekter i Sverige. Med direkta krafter menas att användare av språket i vissa situationer försöker närma sig oss, det vill säga önskan att bli en del av ett bredare samhälle och, tack vare sin bild, prata om relationer med andra.

Till exempel ändras melodin i dialekter, både melodi och batchmelodi, mycket långsamt, medan ord och uttryck å andra sidan kan växla snabbt. Kanske var skillnaderna mellan de olika svenska dialekterna störst under tal och något i tal. Siffrorna hänvisar till kartan bredvid. Gutniskan, som talas på Gotland, härstammar inte från de gamla svenskarna, men räknas fortfarande ofta i svenska dialekter eftersom Gotland är en del av Sverige.

I vissa delar av Dalarna kan du träffa människor med uttalet av vika med kartor och korta k: s. Frågor om att byta språk Varför förändras det svenska språket? Först då kan vi säga att språkförändringen har inträffat. Ett levande språk förändras alltid. Denna blandning av nytt och gammalt ser annorlunda ut i olika språkliga varianter, och den har gett skillnader i Uttal, ordförråd och konstruktionsbetydelse.

Detta beror på huvudegenskaperna hos alla levande språk, nämligen att de alltid visar stor mångfald. Men olika delar ändras i varierande grad och hastigheter. En nyhet i ett språk, till exempel ett ändrat uttal eller ett nytt ord, kan börja användas av en liten grupp lingvister i vissa situationer. Många av de mest distinkta dialekterna som talas på platser som Klevsier i Yamtland, Orsa i Dalarna, Bourtras i Västerbotten eller Narpach i Österbotten innehåller ofta tydligare fonetiska och grammatiska aspekter, såsom att upprätthålla äldre fallsystem.

I sin strävan att antingen utveckla sin egenskap eller vara en del av ett större samhälle bestämde sig språkanvändare för att använda språkliga nyheter och gamla på olika sätt i sitt tal, och därför uppstod skillnader i dialekter. Ökad rörlighet påverkar den dramatiska ökade rörligheten i samhället, som förmodligen hade störst inverkan på dialekternas anpassning.

Skillnaden är vanligtvis vad som är gammalt och vad som är nytt, och hur det uttrycks i en viss dialekt eller på ett standardspråk. Inriktningen av dialektens olika grader och hastigheter påverkar alla delar av dialekten, det vill säga uttalssystemet, ordförrådet och böjningen.

Hälsingemålen eller hälsingskan har gemensamma drag med såväl norrländska mål, norska som sveamål

Även idag finns det människor som använder dessa uttal. Dialekter [redigera wikit text] dialekter traditionellt delas in i sex större dialekt områden, som sinsemellan har liknande funktioner när det gäller grammatik, uttal och ordförråd. Ord för fenomen som har försvunnit från kulturen försvinner också från språkbruket, medan ord för nya fenomen kommer. Viku är ursprungligen en gammal svensk böjform av vikutting.

Dessa dialekter kan vara nästan obegripliga för de flesta svenskar, och de flesta talare kommer också att behärska nationell eller högsvenska. Denna förändringsprocess, ofta kallad dialektjustering, har fått fart i Sverige sedan efter avgångsperioden. Sedan dess har detta språk fortsatt att utvecklas i samma riktning på vissa ställen, i olika riktningar på andra ställen, och på vissa ställen har de följt några av de äldre egenskaperna.

I det moderna samhället kommer de flesta människor i daglig kontakt med människor som har en annan språklig erfarenhet än sig själva. I denna variation finns det en anledning att reproducera för språkliga förändringar. Det svenska språket som vi möter och använder varje dag - till exempel när vi pratar med familj och vänner, håller föreläsningar i skolan, läser en tidning, skriver ett mötesprotokoll, pratar med en granne, använder Facebook eller namnger en myndighet - ser ut på många olika sätt Vår språkliga användning beror också på var vi är uppvuxna, vilken social tillhörighet vi har, vad vi studerar eller arbetar med, vilken generation vi tillhör etc.

Arbetsstyrkor innebär att språkanvändare i vissa situationer försöker skilja sig från dem, det vill säga önskan att växa sin karaktär och tack vare deras sätt att tala skillnaden med andra. De utlovade lokala dialekterna fungerar inte längre som ett tillfredsställande kommunikationsmedel. Dialekter i västra och norra Sverige har ofta västra norra drag.

Naturligtvis reste människor långt tillbaka i tiden och flyttade från sin hemstad och träffade människor som talade annorlunda än sig själva, men trafiken är mycket större nu än tidigare och över längre avstånd. Dialekter har utvecklats från tydligt lokala språkvarianter med många specifika egenskaper, och har blivit mer lika varandra i större regioner och mindre distinkta.

Men ibland börjar andra användare av språket också använda nyheterna i mer sociala sammanhang.

Vad vet du om hälsingedialekten egentligen?

Till exempel kan det nya uttalet under lång tid användas bredvid det gamla uttalet, men så småningom kan det äldre uttalet sluta användas. I de områden som tidigare tillhörde Danmark, Sk Xxxne, Blakking och Halland talar de också östdanska dialekter, med undantag för den norra halvan, trådbunden i Persiska viken. Ofta kan det stanna där-det nya uttalet eller ordet sprider sig inte längre, men förblir i en mindre grupp.

Till exempel har Alvdalska erkänts som ett språk av SIL International med beteckningen OVD i ethnologue. Ljudfilerna, förutom estnisksvenska, tillhör svenskarna, Svensk dialektforskning, som har publicerat inspelningar av totalt olika dialekter med fyra olika talare för varje plats; en äldre kvinna, en äldre man, en ung kvinna och en ung man.