Kommunalisering av skolan

Denna artikel behandlar kommunaliseringen av den svenska skolan, men också debatten kring reformerna och om ett återförstatligande. Med kommunaliseringen av gymnasieskolan avses besluten att överföra ett ökat ansvar för det svenska skolväsendet från staten till kommunerna. Valet var en representant för kungariket. Joanna Rigarp klarade också kommunaliseringen i sin doktorsavhandling.

Syftet med avhandlingen är att analysera välfärdsstatens utveckling, med särskilt fokus på utbildningsområdet och att undersöka hur förändringar i ledningssystemet har påverkat läraryrkets handlingsutrymme. Lärarnas Riksförbund syn på kommunalisering [redigering av Vikitext] Lärarnas Riksförbund presenterade en undersökning [8] i September, där Novus intervjuade 10 personer i 21 större kommuner om hur lokalbefolkningen ser på lokala politikers insatser för Skoljämlikhet.

Lärarnas Riksförbund presenterade ett förslag [10] för en ny skolföreningsmodell för skolfinansiering, och ansåg att den nationella finansieringsmodellen inte betyder att alla elever ska få exakt samma mängd resurser.

Väljarna gav kommunerna misslyckades. Avhandlingen publicerades i Macadam Verlag. Enligt organisationen är föräldrars utbildning, bostadsort, invandrares ursprung och kön sådana variabler som påverkar mänskliga förhållanden.

Sveriges Kommuner och Landsting vill med denna skrift ge bakgrund till reformerna och vilka frågor som idag är viktiga när det gäller styrningen av skolan, bland annat genom att intervjua personer som verkade nära dessa förändringar

Avhandlingen bygger på ett rikt källmaterial hämtat från tre lärarföreningar, Svenska Kommunförbundet arbetsgivare och utbildningsdepartementet. De prover och problematiska bilder som visas i studien kan sammanfattas i följande slutsatser: intervjuer visar den separation mellan makt och ansvar som utförs av den kommunala huvudmannen. Avhandlingen är också intresserad av hur deltagarna diskuterade läraryrkets roll i samband med reformen och hur Lärarförbundet organiserade kommunalisering när det gäller professionaliseringsfrågor.

De hade till uppgift att genomföra 1 intervju av personer som var 18 år och äldre. Projektledare var Professor Thomas Bull, Uppsala universitet. Moderaterna motsatte sig dock detta och ansåg att skolan skulle förbli kommunal. Som ett resultat förlorade kommuner som tog över skolor med högre kostnader än motsvarande skolor i andra kommuner dessa kostnader. Bara 1 av 10 svarade att kommunpolitikerna hade gjort tillräckligt.

Intervjuer analyseras mot bakgrund av lagar och förordningar, statistiska data och forskningsresultat inom detta område. Eftersom kommunaliseringen följde flera andra reformer i skolzonen, inklusive friskolereform, en ny gymnasieskola utformad med en ny kurs, införandet av program istället för linjer i gymnasiet och ett nytt bedömningssystem, är det svårt att säga med andra effekter av kommunaliseringen.

Lacomaa visade också att reformen innebar att kostnadsökningstakten i skolan saktade ner. Lärarnas Riksförbund presenterade undersökningen [9] i Maj med hjälp av forskningsföretaget Novus. Vissa ser reformen som början på att skolorna minskar och avprofessionaliserar läraryrket, medan andra berömmer skickligt fackligt arbete. Tillsammans med bland annat Folkpartiet kämpade de också för en gemensam skola för alla barn, förutom motsägelserna i klassrummet i det parallella skolsystemet.

Undersökningar visade att majoriteten av de tillfrågade ville se ökad nationell kontroll över skolan. Hälften av de tillfrågade tyckte inte att skolorna i kommunen var likvärdiga.

Här börjar den decentraliseringsprocess eller ”kommunalisering” som i och med överföringen av ansvaret för lärarnas löne‐ och anställningsvillkor från staten till kommunerna kommit att kallas för ”kommunaliseringen av skolan”

Lärarna ansåg också att deras yrkes status hade minskat på grund av att regeringen avskaffade regleringen av lärarpositioner och att de hade blivit en annan grupp anställda av kommunen. Parlamentets beslut fattades efter hårda debatter som ägde rum i både fakultetsrum och offentligt offentligt i 20 år, reformen ger fortfarande upphov till kontroverser, och den nuvarande politiska debatten berör också möjligheten att centralisera skolorna igen.

Förändringarna väcker ett antal frågor: Vem var drivkraften bakom dessa förändringar? Abstract in English den 8 December beslutade Riksdagen att den statliga regleringen av lärartjänster upphör den 1 januari. Lärarnas Riksförbund presenterade en undersökning [11] i juni, som visar, med ordalydelsen i Lärarnas Riksförbund, "kommunernas oförmåga att ansvara för skolorna."Två opinionsundersökningar genomfördes på uppdrag av Lärarnas Riksförbund, en organisation som vill förstå skolan.

Hennes slutsatser är i stort sett förenliga med lacomaas. Avhandlingen ger bevis på deprofessionaliseringen av dessa grupper av lärare, som var närmast yrkets klassiska ideal.

Den svenska skolan är kantad av kriser – och problemen började när skolan blev kommunal, slår en rapport fast som lämnas över till regeringen i dag

Undersökningen är också viktig ur historisk synvinkel, eftersom utbildning har varit en central del av det svenska välbefinnandet under hela perioden efter avresan. Avhandlingen skapades som en del av ett forskningsprojekt som handlar om förändringar för statstjänstemän till följd av välfärdsstatens omvandling och finansierades av Vetenskapsrådet.

Talet antog stora förändringar i utbildningspolitiken, men också i välfärdsstaten som helhet var det strukturella chocker som påverkade lärarstaben. Vilka motiv representerade de för reformen? Endast 7 procent trodde att skolan skulle berövas statlig finansiering. Den empiriska grunden för studien består av intervjuer med de tre mest politiskt ansvariga för skolverksamheten och med de två mest ansvariga tjänstemännen i åtta kommuner.